29/11 - Främmande situation, främmande känslor
Varför känns det som att vad man än gör, så gör man allt fel?
Du är påväg till affären för att handla mat till din blivande middag. Du ska göra flygande Jakob och har ingenting av det du behöver hemma. När du väl kommer in i mataffären så tar du medvetet ingen korg för att ta varorna i, då du vet att alla varor kommer rymmas "under armen". Du samlar på dig alla varor och inser att du nog ändå borde ha tagit en korg. Går fram till kassakön och inväntar att kön ska krympa. Du kommer fram till bander och lägger upp samtliga varor på bandet och låter personalen läsa in varorna. Du räcker fram ditt betalkort och låter personalen dra kortet. "transaktion avbruten". Du inser att du inte har tillräckligt med pengar på kortet, och går därmed bort från kassan för att lägga ifrån sig en del av varorna, kommer tillbaka och betalar. "Transaktion godkänd". Du går förbi kassan för att börja packa ner dina varor, men upptäcker att du glömt plastkassar. Efter en kort konversation med personalen i kassan blir du bjuden på en kasse. Du går hem, plockar upp dina varor och upptäcker till din fasa att du har handlat varor för en köttfärssås och spaghetti!
Dagen efter bestämmer du dig att handla på nytt, då du även har fått din lön. Dock tar du en korg denna gång, du skriver nota och kontrollerar väl att du får med dig alla varor fram till kassan. Du lägger fram varor samt två plastkassar på bandet, och betalar. Du går hem och lagar en utsökt flygande Jakob!
Varför känns det som du misslyckats lika mycket den andra dagen som under den första? Troligtvis är det för att din stora satsning på att laga mat inte har någon större betydelse för hur du ska känna. Det finns något annat som väger mer än den relativt stora arbetet du lagt ner på att göra en bra middag. Även om du misslyckats totalt och inte ens kunnat göra rätten eller om du tillagar den perfekt så gör du hur mycket fel som helst. Nu är det väl att långt ifrån alla tycker att en tillagad middag har någon större betydelse för hur din dag blir, men tänk dig att du är en matintresserad människa som helst av allt lagar en god middag.
Självkritik är väldigt nyttigt. Dock kan den komma till lika mycket skada som nytta...
Du är påväg till affären för att handla mat till din blivande middag. Du ska göra flygande Jakob och har ingenting av det du behöver hemma. När du väl kommer in i mataffären så tar du medvetet ingen korg för att ta varorna i, då du vet att alla varor kommer rymmas "under armen". Du samlar på dig alla varor och inser att du nog ändå borde ha tagit en korg. Går fram till kassakön och inväntar att kön ska krympa. Du kommer fram till bander och lägger upp samtliga varor på bandet och låter personalen läsa in varorna. Du räcker fram ditt betalkort och låter personalen dra kortet. "transaktion avbruten". Du inser att du inte har tillräckligt med pengar på kortet, och går därmed bort från kassan för att lägga ifrån sig en del av varorna, kommer tillbaka och betalar. "Transaktion godkänd". Du går förbi kassan för att börja packa ner dina varor, men upptäcker att du glömt plastkassar. Efter en kort konversation med personalen i kassan blir du bjuden på en kasse. Du går hem, plockar upp dina varor och upptäcker till din fasa att du har handlat varor för en köttfärssås och spaghetti!
Dagen efter bestämmer du dig att handla på nytt, då du även har fått din lön. Dock tar du en korg denna gång, du skriver nota och kontrollerar väl att du får med dig alla varor fram till kassan. Du lägger fram varor samt två plastkassar på bandet, och betalar. Du går hem och lagar en utsökt flygande Jakob!
Varför känns det som du misslyckats lika mycket den andra dagen som under den första? Troligtvis är det för att din stora satsning på att laga mat inte har någon större betydelse för hur du ska känna. Det finns något annat som väger mer än den relativt stora arbetet du lagt ner på att göra en bra middag. Även om du misslyckats totalt och inte ens kunnat göra rätten eller om du tillagar den perfekt så gör du hur mycket fel som helst. Nu är det väl att långt ifrån alla tycker att en tillagad middag har någon större betydelse för hur din dag blir, men tänk dig att du är en matintresserad människa som helst av allt lagar en god middag.
Självkritik är väldigt nyttigt. Dock kan den komma till lika mycket skada som nytta...
27/11 - Främmande situation, främmande känslor
Framöver kommer min blogg komma att bestå av en hel del oförklariga inlägg. Jag kommer skriva inläggen i eget syfte och den som vill får läsa dem. Allt som skrivs kommer mest att vara för min egen del, då jag vill notera mina tankegångar för varje dag som går.
Hur kan det komma sig att man kan känna glädje och sorg på samma gång?
En trisslott ligger på bordet framför dig. Du vet att chansen är väldigt liten att du skulle vinna något på lotten. Hursomhelst så finns möjligheten där, vilket får dig att känna dig nyfiken och något positiv inställd till att du kan komma att vinna något (Glädje). Du börjar skrapa lotten, och redan efter bara några rutor börjar du känna känslan av att det inte är något vinst, vilket det också inte visar sig vara (Sorg). Under denna period har du dock hunnit känna känslan av att eventuellt kunna vinna något, dock under en väldigt kort intervall. Denna process upprepar sig sedan, om, och om igen.
...Ett försök till att göra en parallell till en vardaglig situation som jag kan känna igen mig i. Varför köper du lotten? Självklart för att chansen finns att du kan bli rik/rikare (Glädje). Ändå när du väl köpt lotten och står och håller den i handen så känns det som att det är omöjligt att vinna, men i bakhuvudet tänker du ändå att chansen till vinst verkligen finns där. När du skrapat lotten så står du där med en lott, utan vinst, alternativt med 25 kr vinst eller något liknande (Sorg). Två dagar senare köper du ännu en lott, och samma procedur uppkommer. Tanken om trisslotten känns väldigt beskrivande just nu. Ena stunden finns den glada och positiva känslan där, då du vet att chansen finns. Andra stunden är du bensäker på att det finns ingen chans i världen. Ändå betalar du mängder av gånger, för du tror så pass mycket på den lilla chansen som verkligen finns.
Jag är en av de som betalar för den lilla chansen. Dock är den dyr, och dyrare blir den för var dag som går...
Hur kan det komma sig att man kan känna glädje och sorg på samma gång?
En trisslott ligger på bordet framför dig. Du vet att chansen är väldigt liten att du skulle vinna något på lotten. Hursomhelst så finns möjligheten där, vilket får dig att känna dig nyfiken och något positiv inställd till att du kan komma att vinna något (Glädje). Du börjar skrapa lotten, och redan efter bara några rutor börjar du känna känslan av att det inte är något vinst, vilket det också inte visar sig vara (Sorg). Under denna period har du dock hunnit känna känslan av att eventuellt kunna vinna något, dock under en väldigt kort intervall. Denna process upprepar sig sedan, om, och om igen.
...Ett försök till att göra en parallell till en vardaglig situation som jag kan känna igen mig i. Varför köper du lotten? Självklart för att chansen finns att du kan bli rik/rikare (Glädje). Ändå när du väl köpt lotten och står och håller den i handen så känns det som att det är omöjligt att vinna, men i bakhuvudet tänker du ändå att chansen till vinst verkligen finns där. När du skrapat lotten så står du där med en lott, utan vinst, alternativt med 25 kr vinst eller något liknande (Sorg). Två dagar senare köper du ännu en lott, och samma procedur uppkommer. Tanken om trisslotten känns väldigt beskrivande just nu. Ena stunden finns den glada och positiva känslan där, då du vet att chansen finns. Andra stunden är du bensäker på att det finns ingen chans i världen. Ändå betalar du mängder av gånger, för du tror så pass mycket på den lilla chansen som verkligen finns.
Jag är en av de som betalar för den lilla chansen. Dock är den dyr, och dyrare blir den för var dag som går...